Vitvarubranschen – till mänsklighetens största nytta

Vid sin död var Alfred Nobel en av Europas rikaste män och många var de som höjde på ögonbrynen när hans testamente lästes upp efter hans frånfälle den 10 december 1896. Budskapet var tydligt: ”testamentet hvars ränta årligen ska utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”. Fem år senare delades det första nobelpriset ut och sen dess har det årligen tilldelats pristagare inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Men nog saknar vi allt några uppfinnare och innovatörer på listan över vinnare.

Först ut bland innovationer som borde knipit en plats vid banketten är dammsugaren, en amerikansk uppfinning från 1868. Den första var förvisso stor, klumpig, vägde närmare ett ton och lämpade sig främst till städning på slott och herresäten. Men utvecklingen gick fort och framåt sekelskiftet hade mer användbara apparater kommit ut på marknaden. Om Nobelkommittén heller velat se en svensk runt bordet kunde de tilldelat ett nobelpris till AB Lux som på 1910-talet erhöll ett svenskt patent på dammsugare och började serietillverka dem till den nätta vikten om 14 kg.

Sett i ett historiskt perspektiv har dammsugaren betytt mycket för renhållning och hygienen i våra hem. Idag har ett svenskt hushåll i genomsnitt 1,6 dammsugare. Får vi lov att föreslå ett medicinpris till innovationen?

Electrolux föregångare i alla ära. Men få svenskar har gjort mer för vitvarubranschen än Carl Munter och Baltzar von Platen. 1922 presenterades deras världssensation kylskåpet för första gången. Framtagningen av produkten hade tagit dem närmare ett år men till sist lyckades de skapa ett smidigt kylskåp utan rörliga delar. Prisbelönta och berömda blev de dessutom. För deras arbete Om alstring av kyla belönades de 1925 med Polhemspriset. År 1974 tilldelades de Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj. Men något Nobelpris blev det aldrig, även om deras uppfinning sannerligen skapat stor nytta för mänskligheten.

Mikrougnsteknikens anfader Percy Spencer gick inte bara bet på nobelpriset för sin uppfinning under tidigt 1900-tal. Någon succé för mikrovågsugnen blev det inte heller förrän en bit in på 1970-talet. För hemmabruk slog mikrovågsugnar igenom först under 1980-talet och numera finns de i stort sett i varje hushåll. Nog är det allt en ovärderlig och prisvärd hjälpreda i köket. Förutom att tillaga hela maträtter kan mikrovågsugnen bistå bakning, värma välling till perfektion och snabbtina middagen vid tidsbrist. Dessutom finns den i alla prisklasser. Ett fredspris postumt kan Spencer allt tilldelas för denna teknik som sannolikt räddat många blodsockerfall genom åren.

Den hetaste innovationen på vår lista över alternativa nobelpristagare är induktionshällen. Induktionsspolar i spishällen gör att värmen alstras närmre maten och ökar verkningsgraden. Uppfinningen gör att uppkokning av vatten på spisen går lika snabbt som med en effektiv vattenkokare. En induktionshäll blir dessutom inte varm i sig, utan det är endast kastrull/stekpanna som värms upp. I Sverige är mer än 86 procent av alla hällar som säljs utrustade med induktion.

Nu vet vi att nobelkommittén bryr sig föga om antalet medborgare som använder sig av, eller ens känner till, en innovation, verk eller insats för att ett nobelpris ska tilldelas. Men inte kan väl ens kommittén ha missat den stora insats för mänskligheten som vår bransch åstadkommit genom åren?

Kent Oderud

APPLiAnytt