2022.03.02

Från vårfrudag till våffeldag

Inför den stundande våffeldagen har APPLiAnytt blickat bakåt i tiden för att få historian kring den efterlängtade högtiden och hur vårfrudag blev våffeldag. 

 

Vårfrudagen, även känd som våffeldagen, firas den 25 mars, alltså exakt nio månader före juldagen, då Jesus sägs ha fötts.

I kristna länder har vårfrudagen firats sedan 600-talet och enligt evangelierna nedsteg denna dag ärkeängeln Gabriel från himmelen och berättade för jungfru Maria att hon var havande. Dagen kallas Marie Bebådelsedag och firas alltså till minne av ett stort mysterium – jungfrufödseln.

I bondesamhället markerade vårfrudagen vårbrukets början, då vinter övergick i vår, och barnen sprang barfota för att främja skörden – och härda fötterna så man slapp sprickor under sommaren…

Vårfrudagen har med tiden – genom slarvigt uttal eller längtan efter ätbara godsaker, eller bådadera – språkligt sett övergått till att bli våffeldagen. Och det finns en religiös koppling (mer än den språkliga omvandlingen) i det att de första våffeljärnen var en vidareutveckling av oblatjärnen, som man använde för att göra oblater till nattvarden med. De första våfflorna som bakades, bakades i kloster.

Våfflor är kända i Sverige sedan 1600-talet (enligt Svenska Akademiens Ordbok sedan 1642) och ordet är sannolikt ärvt från holländska ”wafel” (snarlikt tyska ”Waffel” och engelska ”waffle”) som härstammar från medeltida ”wafele” från 1200-talet – och redan innan dess återfinns franska ordet ”walfre” kring 1185 (enligt Wikipedia).

Ola Larsson