Ordförande: ”Ersätt elektronikskatten med EU-förordning”

Det här är en argumenterande text från Applias ordförande Kent Oderud med syfte att påverka.

Den svenska elektronikskatten infördes 2017 med målet att minska exponeringen för de flamskyddsmedel som finns i elektronik och innehåller klor-, brom- och/eller fosforföreningar. Både Kemikalieinspektionen och Skatteverket har konstaterat i sina utvärderingar av skatten att den inte har uppnått den effekten. Elektronikindustrin är i huvudsak global och Sverige är en alldeles för liten marknad för att särtillverka ”svenska” elektronikkomponenter eller ”svenska” produkter innehållande elektronik såsom till exempel TV, telefoner, spelkonsoler, datorer, vitvaror eller dammsugare.

En svensk särbeskattning är alltså inte lösningen – svenska konsumenter får betala för ”ingenting”. Skatteverket har hittills dragit in drygt 10 miljarder (inklusive moms) som fördyrat alla dessa produkter sedan införandet av elektronikskatten i juli 2017.

Substitut till dagens flamskydd måste fram

Branschen förordar ett utbyte av de aktuella ämnena så snart acceptabla substitut finns till hands. Men mycket kostsam forskning återstår för att nå målet att få fram flamskyddsmedel som är neutrala mot miljön. Den forskningen får inte fart av den svenska särbeskattningen – endast en överenskommelse inom EU om ett förbudsdatum för dessa flamskyddsmedel skulle ge effekt i form av intensivare forskning. Då står en marknad med 512 miljoner människor inom hela EU på spel för företagen – inte enbart Sveriges 10 miljoner.

Är det då möjligt att genomföra detta? Tveklöst ja! Redan idag har EU strikta bestämmelser om produktsäkerhet och för innehåll i produkter. Speciellt kemikalieinnehållet är strikt reglerat via Reach-förordningen, RoHS-direktivet och POPs-förordningen. Här måste svenska politiker engagera sig hårdare för att få igenom kravet på tillägg i dessa förordningar och direktiv.

Kan de göra detta? Ja, tveklöst. Frågan är bara om de vill. Skatteintäkterna från elektronikskatten i Sverige, som i slutändan kommer från Sveriges konsumenter, börjar bli alldeles för viktiga för statskassan. Men det finns goda exempel på att Sverige kan lyckas med att få övriga Europa med på en sådan resa – det engagerade och omfattande arbete för att förbjuda användningen av PFAS som Sverige stått bakom är en god förebild:

PFAS ska förbjudas i hela EU – Sverige bakom nya lagförslaget

PFAS* finns i allt från mobiltelefoner och vindkraftverk till smink och regnrockar. Nu föreslår europeiska kemikaliemyndigheten att förbjuda all användning av produkter som innehåller PFAS i hela EU/EES. Sverige är ett av de länder som förtjänstfullt drivit frågan hårdast. Bakom förslaget ligger ett gediget arbete från Sverige och den svenska Kemikalieinspektionen i samarbete med motsvarande experter och engagerade politiker från Nederländerna, Tyskland, Danmark och EES-landet Norge.

Förslaget kommer att läggas fram för medlemsländerna för beslut 2025. Företag kommer enligt förslaget få mellan ett och tolv år på sig att fasa ut PFAS i sina produkter, beroende på vilka tillgängliga alternativ som finns. Matförpackningar kan till exempel få kortare tid på sig medan medicinsk utrustning som pacemakers och andra implantat får tolv år.

Svenskt engagemang efterlyses för flamskyddsmedlen

När får vi se samma engagemang från svenska politiker och myndighetsexperter att engagera sig i beslutsorganen inom EU för få restriktioner för flamskyddande klor-, brom och fosforsubstanser i elektronik? Den framgångsrika regleringen av användningen av PFAS kan ju tjäna som förebild på hur ’slipstenen skall dras’! Och på så sätt få fart på framforskandet av bättre substitut för flamskyddet.

Det börjar nu bli hög tid att erkänna att den svenska särbeskattningen av kylskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner, TV-apparater, mobiltelefoner, datorer och annan elektronik nu kan avfärdas som ett verkningslöst försök till miljöskatt och avskaffa densamma. Visa i stället en lika hög svansföring och engagemang kring elektronikens flamskydd som Sverige visat gällande PFAS-förbudet. Ordförandeskapet i EU förpliktar!

//Kent Oderud, ordf. APPLiA – Home Appliances Sweden

*Läs mer om PFAS här:

Högfluorerade ämnen, PFAS, är en grupp syntetiska kemikalier som inte bryts ned i naturen och kan leda till hälsoproblem. Det finns mer än 10 000 PFAS-ämnen och nya varianter kan lätt framställas. Några är redan begränsade och vid årsskiftet 2022/23 infördes nya EU-gränser för hur höga nivåer det får finnas av vissa PFAS-ämnen i dricksvatten och livsmedel.

Elektronikskatten